Tranemo midnight ski marathon

För drygt två veckor sedan körde jag Wadköpingsloppet, ett bra lopp i 20 km innan allt glid försvann. Jag tappade 15 minuter och en startplats i startled 4 på grund av att jag inte valkade högflour.

Sedan drog jag sönder ryggen på gymmet måndagen efteråt, och kunde knappt röra mig i en vecka, och ännu mindre åka skidor. Jag fick ställa in både Västgötaloppet och Skinnarloppet. Tiktigt surt.

Men så hittade jag ett sista seedningslopp såpass nära som Tranemo, och bestämmde mig för att dra dit och se om ryggen höll. 9 varv på en varvbana på drygt 4,5 km. Jag kör så länge det känns ok tänkte jag.

Jag gick ut lugnt för att inte vurpa, och kom snart in i rytmen. Jag hade vallat med pulver och burkvalla, så fästet var sådär min glidet kanon.

Och det kändes bra! Klart att det gjorde lite ont i ryggslutet, men det var hanterbart. Jag körde första varvet strax under 16 minuter, och malde på. Sportdryck vid varvningen, och en bit av Trekbaren efter 3 varv, och sedan en ny bit vartannat varv.

1:04 efter fyra varv, och jag höll fortfarande runt 16 minuter per varv. Ryggen höll, och vallningen likaså.

Nu gick varven lite långsammare, men jag låg runt 17-17:30 per varv under andra halvan, och tappade inte alls lika mycket som vanligt.

I mål strax över 2:32 på en 134:e plats. Nöjd främst med att ryggen höll, men också för att jag kunde snitta 3:45 min/km. Ett av de bättre loppen jag gjort rent tidsmässigt faktiskt.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *