Jag har precis läst färdigt ”80/20 Running” av Matt Fitzgerald. Även om jag bara har börjat analysera hur länge jag springer i mina olika pulszoner, så känner jag mig starkare, snabbare men framförallt mer återhämtad, om man kan säga så.

Teorin är att man skall spendera 80% av sin totala träningstid under den aerobiska tröskeln, och 20% över densamma. Matt pratar om ”the ventilary threshold”, och jag har klurat ut att det skall vara detsamma som den aerobiska tröskeln.

För min del, som har en maxpuls på 178, och en laktattröskel på 162, landar den aerobiska tröskeln på 149 slag/minut när det gäller löpning, och 126 slag/minut när det gäller cykel.

Så den stora omställningen för mig är att jag kör lika mycket kvalitet som tidigare, men jag har adderat mer återhämtningspass och lugna långpass. Och nu ser jag verkligen till att ligga i zon1 på uppvärmning och nedjogg, även om man verkligen känner för att trycka på. Jag har igen det, eftersom jag kan köra ett kvalitetspass till redan samma dag.

Nu siktar jag in mig på ett sista 10k lopp för året, sylvesterloppet. Hoppas på bra väder, för det skall bli intressant att se hur kroppen har svarat på alla långlopp jag har kört under hösten. Jag har inte direkt prioriterat fart, förutom de senaste två veckorna. Gårdagens pass bådade gott. Kom ganska komfortabelt igenom en stege med zon1,2,3,4,3,2,1 där zon 3 gick runt 4min/k, och zon 4 gick på runt 3:45 utan att jag kom upp i rätt pulszon.